Vilhelminalapskans ljudlära, med särskild hänsyn till första stavelsens vokaler

VILHELMINALAPSKANS LJUDLÄRA

	Innehåll.
	Förkortningar och tecken.
	Dialektindex.
	Språkmästare.
	Inledning.

	Del I: VILHELMINALAPSKANS LJUDBESTÅND

	Första kapitlet: Begreppsförklaringar.

	Första huvudstycket: Vokalerna.

	Andra kapitlet: Allmänna anmärkningar angående vokalernas beteckning.
		Avdelning I: Indelning av vokalerna. Begreppsförklaringar.
			Tredje kapitlet: Vokalernas indelning med hänsyn till kvantiteten.
			Fjärde kapitlet: Monoftonger, diftonger och triftonger. Vokaliska glidljud.
				I.  Relativt monoftongiska vokalljud.
					A. Konstant monoftongiska vokaler.
					B. Vokaler med variabel monoftongitet.
				II.  Tydligare diftongiska vokalljud.
					A. De egentliga diftongerna.
					B. De oegentliga diftongerna.
				III.  Triftonger.
				IV.  Vokaliska glidljud.
					A. Interkonsonantisk glidvokal.
					B. Postkonsonantisk glidvokal.
			Femte kapitlet: Palatala, velariserade, velara och palataliserade vokaler. Ambiguösa vokaler.
			Avdelning II: Beskrivning av vokaler och vokaliska ljudförbindelser.
				Sjätte kapitlet: Relativt monoftongiska vokaler.
				Sjunde kapitlet: Egentliga diftonger.
				Åttonde kapitlet: Oegentliga diftonger.
					I. ie- och ä-diftonger.
					II. uo-diftonger.
					III. oa-diftonger.
				Nionde kapitlet: Triftonger.

	Andra huvudstycket: Konsonanterna.

	Tionde kapitlet: Allmänna anmärkningar angående konsonanternas beteckning.
	Avdelning I: Indelning av konsonanterna. Begreppsförklaringar.
		Elfte kapitlet: Konsonanternas indelning med hänsyn till kvantiteten.
		Tolfte kapitlet: Enkla konsonanter och konsonantgrup- per. Halvvokaler. Konsonantiska glidljud. Aspiration.
		Trettonde kapitlet: Konsonanternas indelning efter artikulationsläge.
		Fjortonde kapitlet: Konsonanternas indelning efter artikulationssätt.
		Femtonde kapitlet: Palataliserade och velariserade konsonanter.
	Avdelning II: Beskrivning av konsonanter och konsonantiska ljudförbindelser.
		Sextonde kapitlet: De enskilda konsonanterna.
		Sjuttonde kapitlet: Geminator.
		Adertonde kapitlet: Konsonantgrupper.
			I. Konsonantgrupperna i uddljud.
				A. Uddljudande konsonantgrupper med frikativa som första komponent.
				B. Konsonantgrupper med klusil som första komponent.
			II.  Konsonantgrupperna i inljud.
				A. Mellan udda och jämn stavelse stående konsonantgrupper.
				B. Mellan jämn och udda stavelse stående konsonantgrupper.
			III.  Konsonantgrupperna i utljud.
	Tillägg till del I.
		Nittonde kapitlet: Accent.
			I.  Den exspiratoriska accenten.
				A. Stavelseaccent.
				B. Ordaccent.
				C. Satsaccent.
			II.  Den musikaliska accenten.
				A. Musikalisk stavelseaccent.
				B. Musikalisk ordaccent.
				C. Musikalisk satsaccent.

	Del II: SPRÅKLJUDENS VÄXLINGAR OCH HÄRLEDNING

	Tjugonde kapitlet: Föranmärkningar och begreppsförklaringar.

	Första huvudstycket: Vokalerna.

	Tjuguförsta kapitlet: Allmänna anmärkningar om vokalernas växlingar.
	Avdelning I: Icke assimilatoriskt betingade växlingar.
		Tjuguandra kapitlet: Kvantitativa och med kvantitets- förhållanden sammanhängande växlingar.
			I.  Härledning av de relativt (etymologiskt) korta och rela­tivt (etymologiskt) långa kvantiteterna.
			II.  Intra- och interdialektal växling mellan kort enkelvokal och egentlig diftong i första stavelsen.
				A. Kort enkelvokal både i sydlapskan och nordligare dialekter.
				B. Egentlig diftong i sydlapskan men kort enkelvokal i de nordligare dialekterna.
				C. Egentlig diftong både i sydlapskan och nordligare dialekter.
			III.  Intra- och interdialektal växling mellan oegentlig 
diftong och kort enkelvokal i udda stavelse.
			IV.  Växlingar i vokalkvantiteten, som äro betingade av 
kvantiteten hos närmast följande konsonant eller konsonantiska komplex.
				A. Konsonantkvantitetens inverkan på kvantiteten hos etym. låga och medelhöga vokaler.
				B. Konsonantkvantitetens inverkan på kvantiteten hos etym. höga vokaler.
			V.  Äv kvantitetsreduktion i obetonad stavelse betingad 
växling.
		Tjugotredje kapitlet: Kvalitativa växlingar.
			I.  Av stavelses öppen- eller slutenhet betingade 
växlingar.
				A. Intradialektal växling betingad av att stavelse blir sluten genom tillägg av suffix.
				B. Vokalväxling betingad av äldre stadieväxling.
			II.  Accentbetingade växlingar.
	Avdelning II: Assimilatoriskt betingade växlingar.
		Tjugufjärde kapitlet: Vokalharmoni.
			I.  Omljud.
				A. Omljudsbaser.
				B. Omljudets arter.
				C. Vokalernas växlingar vid omljud.
			II. Progressiv vokalharmoni.
			III.  Kontraktion.
		Tjugufemte kapitlet: Av konsonantinfluens betingade växlingar.

	Andra huvudstycket: Konsonanterna.

		Tjugusjätte kapitlet: Växlingar betingade av icke assimilatoriska kontinuativa förändringar.
			I.  Kvantitativa växlingar.
			II. Kvalitativa växlingar.
		Tjugusjunde kapitlet: Växlingar betingade av assimilatoriska och subitiva förändringar.

	Litteraturförteckning.
	Rättelser och tillägg.